Maten står för ca ¼ del av hushållens klimatpåverkan i Sverige. Genom smarta byten kan vi minska vår klimatpåverkan och göra stor skillnad på vårt klimatavtryck. Detta dels genom VAD vi väljer att äta men även HUR maten hanteras (bl.a. hur vi tillagar den, hur mycket matsvinn som uppstår etc).
Vi behöver minska vår klimatpåverkan och som individ/konsument finns det mycket vi kan göra! Självklart ligger ansvaret inte enbart på oss som individer. Politiker behöver skapa riktlinjer och lagstiftningar som hjälper, näringsliv och organisationer behöver vara förebilder och visa vägen men alla behöver göra insatser på “sin nivå” och "min målgrupp" här är främst dig som individer och vad du kan göra och jag vill ge enkla tips och råd på hur du kan göra för att göra skillnad i din vardag.
Små byten och förändringar kan göra stor skillnad, något som jag vill illustrera med en klassisk köttfärssås.
Köttfärssås och spagetti har flera år i rad toppat listorna om populära maträtter i Sverige och i år ligger det som nummer 1 som vardagsfavorit i Matrapporten 2021 av Food & Friends. Samtidigt ligger tacos som helgfavoriten. Skulle vi byta ut nötfärsen i dessa rätter gör det skillnad! och så tänker vi vidare i samma spår vad gäller vardagsrätter som lasagne, köttbullar o.s.v….
I mina beräkningar har jag utgått från en klassisk köttfärssås där 500 gram nötfärs ingick. Vill du testa en vegofärssås hittar du ett enkelt recept här! Genom att göra små förändringar kan det göra stor skillnad på en måltid och är det en vardagsrätt som äts ofta så blir det skillnad i längden. Vågar man inte gå över helt på vegetariskt direkt kan en blandning av köttfärs och vegofärs vara ett första steg :)
Klassisk köttfärssås (500 g nötfärs) ≈ 4 CO2e/portion 50/50 (250 g nötfärs och 250 g vegofärs, t.e.x. soja-och veteprotein) ≈2 kg CO2e/portion Vegofärssås (500 g vegofärs) ≈ 0,27 kg CO2e/portion Linssås (500 g linser) ≈ 0,14kg CO2e/portion
I de båda två första alternativen hamnar vi långt över vår 0,5 kg CO2e vilket är klimatbudgeten för en lunch eller middag och då ingår inte pasta eller en sallad som tillbehör! Ser vi till de andra två alternativen får vi plats med både portion pasta och en mättande sallad.
Näringsmässigt finns det vinster i att testa de andra alternativen. Mängden mättat fett är det som sticker ut mest, något som många äter för mycket av och kan behöva minska på. Samtidigt blir de andra alternativen rätt fettsnåla (speciellt vegofärssåsen och linslasagnen), så beroende på hur kosten i övrigt ser ut kan det vara en idé att addera bra fetter genom att t.ex. ha solrosfrön på salladen och addera rapsolja till salladen i en vinägrett.
Att lägga till en stor råkostsallad med riven morot och vitkål (150 g), vinägrett på rapsolja och vinäger (15 g) samt solrosfrön (1 msk) håller fortfarande vegofärssåsen och linssåsen under klimatbudgeten då det adderar ca 0,13 kg CO2/e. Det bidrar dessutom med en fibrer, en massa vitaminer, mineraler och andra ämnen samt en bra mättnad!
Observera att klimatavtrycket enbart är EN del av den påverkan vår mat har på klimatet och vår miljö. Faktorer som den biologisk mångfalden, användning av bekämpningsmedel, övergödning, överfiske, antibiotikaanvändning etc. är inte med i beräkningarna då klimatavtrycket enbart tar matens utsläpp av växthusgaser genom livsmedlets livscykel.
Vill du se andra faktorer som påverkar klimat och miljö så finns t.ex. "Hållbarhetsdeklarationen" från Coop som kan guida rätt i vissa fall.